Varma mackor och annat babbel...


I fredags på jobbet satt jag och skrev med en härlig killkompis på msn om allt och ingenting. Jag va trött och hungrig så när han skrev att han skulle göra varma mackor med köttfärslimpa så blev jag så avis!

Jag vill också ha!!!!!!!!!!!!!

Vi fortsatte skriva och sen plötsligt säger han " Vi ses om 10 minuter"

Jaha tänkte jag, nu fick han nåt annat för sig!

Gissa om jag blev paff när han traskade in här på kontoret 10 minuter senare med en matlåda med varma mackor till mej

Jag blev så ställd men glad så klart!!! Han e en väldigt härlig filur, vi skojar på rätt bra om allt och lite till...

Men vi kan vara seriösa också i vårt snack faktiskt!


Jag är väldigt glad för denna kille och är glad att han är min kompis! Vi började med dejt men det blev kompisar istället efter några dejter!

Vi snackar mest en massa "skitsnack" om ingenting och om allting och jag är för tillfället lite arg på att han inte fattar sitt eget bästa!

Sa åt honom att jag kommer snart å bankar honom hårt i huvudet så han kanske kan få lite vett i skallen!

Han är social, sprallig, glad, snäll, spontan och trevlig och jag kan inte fatta att han låter sig trampas på som han gör nu!

Det är så trist att höra att den han är så förälskad i inte uppskattar honom för den han är utan hon trampar på honom och säger skittaskiga saker till honom.

Visst, jag hör bara ena sidan av storyn men det jag hör gillar jag inte och det säger jag till honom... men han är så upp över öronen kär att han inte fattar sitt eget bästa. Vill bara inte att han ska bli sårad för det är han för bra för!!

Men jag kan ju inte mer än tala om vad jag tycker och tänker, han väljer ju själv hur han ska leva sitt liv!



Själv har jag mycket grubbel i huvudet... ska jag stänga av helt eller ska jag känna vad jag känner??

Jag vill ha någon att tycka om, någon som kan krama mej, hålla om mej, vara mej nära. Någon jag kan prata med om allt och lite till! Någon som kan få mej att må bra och någon som gör mej lycklig!


Jag håller ju på att lära mej att jag måste jobba för det själv för att bli lycklig och må bra och tycka om mej själv innan jag kan förstå att andra också tycker om mej. Inte förrän då kan jag bli helt lycklig!

I mitt liv har jag många omkring mej som gör mej lycklig och glad och ni är alla fantastiska!!!

Det jag saknar är dock någon att vara kär i, någon att älska, någon att dela livet och vardagen med!!! Var är du???


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0