Uppfostran...
Hur ska man egentligen göra och bete sig??
Jag var och hämtade min son idag och det var väldigt jobbigt... Jag och hans pappa har väldigt olika uppfostringsmetoder och det värker i mitt hjärta när de tjatar och skäller på honom hela hela hela tiden... Sedan vet jag ju att jag oxå tjatar på honom en hel del men jag ryter inte ifrån på samma sätt.
Pappan och hans sambo använder sig av en auktoritär uppfostran medan jag nog tyvärr är mer en låt gå mamma... Önskar jag kunde vara en demokratisk uppfostrare men på något sätt så finns det inte ork och energi till det!
Min lille älskade pojke är ju världens bästa även när han är en liten "jävel"... ja det låter hemskt att skriva så men ibland kan han vara riktigt jobbig. Det beror så klart påa att han ska testa och se vad som händer. Det är nog mycket det han gör när vi byter oxå för att se om jag eller pappan eller Linda säger till honom på samma sätt som vi brukar...
Det är inte rättvist mot Elias bara att det är så olika men jag kan itne för mitt liv bli en auktoritär förälder för det finns inte för mej. Jag kan oxå ryta och bli arg och förbannad och irriterad när han inte lyssnar men jag släpper efter mycket lättare... Jag vet att det inte är bra att göra det och jag försöker verkligen! Det händer ju ABSOLUT INTE varje gång att jag ger mej för det är jag som är förälder men vi lever verkligen olika liv hans pappa och jag.
Här är nog lite "slappare" livsstil, vi går ut på stan och äter mitt i veckan, äter middag vid tvn, ja vi lever ett mera socilat liv kan man nog säga...
Där är det mer det traditionella familjelivet och kanske är det därför det skiljer sig så i vår uppfostringsmetod oxå... vad vet jag...
Det jag vet är att det är inte roligt att det ska vara så,
det är inte roligt att behöva tjata på honom för att få honom att lyssna
det är inte roligt när han blir arg och ledsen
det är inte roligt när han får sina utbrott...
Det som däremot är roligt och mysigt är när vi sitter och myser i soffan efter att ha ätit köttbullar och stuvade makaroner, vi kollar teskedsgumman och han sitter nära och klappar mej på kinden och äsger att han älskar mej... Då smälter jag!!!
Min älskade lille gosse! Nu ska han och jag ha semester en hel vecka och det ska bli så härligt att bara relaxa och ta det lite easy, inga direkta planer och det känns bra!!!
Jag var och hämtade min son idag och det var väldigt jobbigt... Jag och hans pappa har väldigt olika uppfostringsmetoder och det värker i mitt hjärta när de tjatar och skäller på honom hela hela hela tiden... Sedan vet jag ju att jag oxå tjatar på honom en hel del men jag ryter inte ifrån på samma sätt.
Pappan och hans sambo använder sig av en auktoritär uppfostran medan jag nog tyvärr är mer en låt gå mamma... Önskar jag kunde vara en demokratisk uppfostrare men på något sätt så finns det inte ork och energi till det!
Min lille älskade pojke är ju världens bästa även när han är en liten "jävel"... ja det låter hemskt att skriva så men ibland kan han vara riktigt jobbig. Det beror så klart påa att han ska testa och se vad som händer. Det är nog mycket det han gör när vi byter oxå för att se om jag eller pappan eller Linda säger till honom på samma sätt som vi brukar...
Det är inte rättvist mot Elias bara att det är så olika men jag kan itne för mitt liv bli en auktoritär förälder för det finns inte för mej. Jag kan oxå ryta och bli arg och förbannad och irriterad när han inte lyssnar men jag släpper efter mycket lättare... Jag vet att det inte är bra att göra det och jag försöker verkligen! Det händer ju ABSOLUT INTE varje gång att jag ger mej för det är jag som är förälder men vi lever verkligen olika liv hans pappa och jag.
Här är nog lite "slappare" livsstil, vi går ut på stan och äter mitt i veckan, äter middag vid tvn, ja vi lever ett mera socilat liv kan man nog säga...
Där är det mer det traditionella familjelivet och kanske är det därför det skiljer sig så i vår uppfostringsmetod oxå... vad vet jag...
Det jag vet är att det är inte roligt att det ska vara så,
det är inte roligt att behöva tjata på honom för att få honom att lyssna
det är inte roligt när han blir arg och ledsen
det är inte roligt när han får sina utbrott...
Det som däremot är roligt och mysigt är när vi sitter och myser i soffan efter att ha ätit köttbullar och stuvade makaroner, vi kollar teskedsgumman och han sitter nära och klappar mej på kinden och äsger att han älskar mej... Då smälter jag!!!
Min älskade lille gosse! Nu ska han och jag ha semester en hel vecka och det ska bli så härligt att bara relaxa och ta det lite easy, inga direkta planer och det känns bra!!!
Kommentarer
Trackback
